The Two Faces of January
The Two Faces of January (Januaris två ansikten) är en noir film av den Iranske regissören Hossein Amini med Viggo Mortenssen och Kirst Dunst i huvudrollerna. Manuset till filmen är skrivet av Hossein Amini men är baserat på en novell av Patricia Highsmith. Hossein Amini är mest känd för sitt arbete som manusförfattare och blev nominerade för en Oscar för sitt arbete på manuset till The Wings of the Dove (Duvans Vingar). Han är dock mer känd för att ha skrivit manuset till filmer såsom 47 Ronin och Snow White and the Huntsman. Detta är hans debut som regissör om man bortser från en kortfilm, Catch, som han spelade in 1989. Med The Two Faces of January gör regissären en lovande debut även om filmen är långt ifrån perfekt.
The Two Faces of January utspelas 1962 och handlar om en bedragares öde i Aten. Chester MacFarland (Mortenssen) och Colette (Dunst) är ett glamoröst amerikans par som kommer till Aten genom Korinth kanalen. Där träffar de den unga bedragaren Rydal som spelas av Oscar Isaac. Oscar Isaac är också aktuell med Star Wars. Episode VII. Rydal jobbar som turistguide och bluffar vid sidan av detta turister för att få en extra inkomst. Oscar som är attraherade av Colette och dragen till Chesters pengar accepterar en middagsinbjudan från paret utan att veta deras mörka hemlighet. När han kommer till hotellet så pressar Chester honom att hjälpa till att flytta kroppen av en till synes medvetslös person som Chester säger hade attackerat honom. Oscar accepterar att hjälpa Chester och binds genom detta i en allt mörkar webb från vilket han inte kan frigöra sig. Oscar blir också alltmer förälskad i Colette och kampen om Colette mellan Oscar och Chester blir allt starkare ju längre filmen går.
Viggo Mortenssen och Oscar Isaac gör båda bra insatser som de båda rivaliserande männen medan Kirsten Dunst som Colette utgör ett lite svagare kort. Hon gör inte ett dåligt jobb men kan inte riktigt nå upp till den nivå som de två manliga skådespelarna gör. Man kan dock fråga sig om detta beror Dunst eller på hur Colette är skriven i manuset. Det bör dock sägas att vissa inte tycker att Oscar Isaac var rätt val för rollen som Rydal och därför inte gillar hans insats. Jag tycker dock han passar bra och gör ett bra jobb. Det skall dock här nämnas att jag inte läst boken som var föregångare till filmen och det är möjligt att jag skulle se Isaacs insats annorlunda om jag hade gjort det.
The Two Faces of January är 96 minuter lång. Filmens handling går framåt i en ganska långsam takt och detta är inte en film för tittare som föredrar en snabbare berättarstil. Den långsamma berättarstilen gör att många endera älskar eller hatar denna film. Tittar som inte uppskattar det långsamma takten tenderar att tycka att den är extremt tråkig och utan egentlig handling. Tittar som däremot är okej med det låga tempot tenderar att fascineras av de subtila tonerna i berättandet, de vackra vyerna och de goda skådespelarinsatserna.
Personligen anser jag att The Two Faces of January är väl värd att se. Det är en trevlig om en lite långsam film som ger en exakt det man förväntar sig utan överraskningar. Det enda man egentligen kan klaga på är att slutet på filmen kunde ha varit bättre. Filmen får inte riktigt det explosiva slut man förväntar sig. Om du gillar filmen som berättar en liten historia i långsam takt är detta en utmärkt film att se. Jag ser fram emot Hossein Amini nästa projekt som regissör.